En kvist till färskpotatisen, eller en krona till inläggningen? Här i Sverige är vi vana att njuta dillbladen i gravlaxssåsen, skagenröran och som vacker dekoration på sommarmaten. Framåt augusti är det dags för de gula blomkronorna att pryda kräftfaten och sätta smak och färg på gurkinläggningen. Vår älskade dill har många användningsområden. Kan det vara dags att lyfta blicken från dillsåsen och prova nya kombinationer?

Marinera med dillfrö
Om man inte äter upp alla stjälkarna i trädgårdslandet omvandlas blommorna så småningom till dillfrön. De har en mer intensiv smak som gör sig bra i bröd och kakor. Förr i tiden kunde den som hade dålig andedräkt få tipset att tugga dillfrö.

Frys in din dill!
Får du dill över, går det utmärkt att frysa in den. Allra bäst blir den om du hittar smakrik dill på kraftig stjälk, den som brukar säljas i lösvikt. Den späda dillen som säljs i kruka ser visserligen trevlig ut, men smakar inte alls lika mycket. Godast blir den antagligen om du odlar själv. Då vill Anethum graveolens ha mycket sol och lätt, varm, väldrenerad jord.

Dill i världen
Även om dillen doftar sommar i de flesta svenska näsor, är den en självklar ingrediens i många andra kök. I persiska matbutiker hittar man till exempel ofta torkad dill, men färsk används också. Ta gärna en titt på vår persiska fest i Temaskafferiet! På semestern vid Medelhavet dyker dillen upp både i de grekiska ostpajerna och den turkiska yoghurtröran.

Lite dill för magen?
Genom historien har dillen varit bra för allt möjligt. En av medeltidens främsta läkare, Hildegard av Bingen, menade att dill stoppade näsblod. Lite senare åt vi dill för att öka aptiten, begränsa gasbildningen samt för att öka mjölkproduktionen hos ammande kvinnor. Numera nöjer vi oss med att den är en god krydda. Men det påstås fortfarande att den underlättar matsmältningen. Tugga en kvist efter maten!

Prova gärna vår efterrätt Dillmarinerade bär med både dill och dillfrö, om inte för andedräkten så för att den är så god.